när man var ung och dum gjorde man vad som helst för en ledig dag typ.. hur sooft som helst o sova über länge, softa med vännerna o bara göra ingenting..
Men nu, x antal år efter den tiden önskar jag mer än något annat att jag kunde ha ett jobb.. eller plugga, hade en vän som också bara gick hemma eller, ah, ni förstår min poäng.. känns värdelöst.. Min höjdpunkt på dagen är när jag orkar resa mig upp på morgonen för att gå och dricka te och när jag får ett sms typ.. det räddar min dag fet mycket haha förstår ni hur illa det är..
Jag har liksom blvit den som lever för helgerna, för festerna, för alla andras ledighet.. NEJ! jag vill inte det.. det var därför jag en gång lämnade allt.. nu är jag tillbaka på ruta ett, fast ännu värre.. för nu har jag inte ens ett jobb..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar